amertume

Tror jag bryter ihop. Det verkar aldrig ta slut... Ständigt en till låda eller ett till skåp fullt med prylar. Hur kan man leva i sånt överflöd av saker samtidigt som man inte får CSN-pengarna att räcka en hel månad?! Tidigare i höst rensade jag min garderob och kastade 4 påsar kläder och en påse skor. Trots det så gick jag igår med en säck och två påsar kläder till UFF-containern! OCH jag gav bort en påse kläder till en polare. Idag har jag kastat två påsar med skor. ÄNDÅ har jag hela hösten gnällt över att jag inte har några kläder... Visserligen har gnället mer varit på grund av att jag inte tyckt att jag haft något fint, men ändå.

Även helt otroligt hur mycket papper och skit man samlar på sig. Vet inte hur många gånger jag varit till miljöhuset. Tidnignar, batterier, glas, plast, mer tidningar, mer papper, mer glas... Va fan liksom! Varför har jag haft alla dessa saker om jag ändå inte värderar eller använder dem mer än att jag kan kasta dem?! Känner mig i alla fall nöjd över att jag sorterat överflödet när jag kastat det. Men det  känns även lite befriande att plötsligt halverat mitt bohag, känner mig mer flexibel och rörlig nu, som om jag fått fler valmöjligheter efter examen (om jag någonsin tar min examen).

I morgon ska jag lyckas städa det här stället trots att det är packning överallt, spännande! Vill ju överlämna lägenheten i ett bra skick till min hyresgäst.

Åter till rensningen, nu är det alla papper som ska få sig en omgång. Om någon är rastlös i morgon så kan jag stå till tjänst med sysselsättning, det är bara att välja mellan: dammsuga, tvätta, dammtorka, rensa kyl och skafferi, städa toan eller skura golven. Alla är välkomna!